Sandhamn

är da shit. En varm, solig dag fylld av bad och klippor. Stora båtar. Större än vår lägenhet. Ironiskt nog med en likadan tv som vi har. Klart att barnen skall se film på en 32 tum widescreen på semestern. Det är ju trots allt 2008.

Detta kunde vara Sandhamn men är vid slussen. Men det är en signifikativ bild av sommaren som fotograf Viklund tagit.

Festligheterna fortsatte på Dykarbaren där vi och alla andra från den öfvre medelklassen äter, umgås och socialiseras på ett helt annat sätt än vad man gör i till exempel förorten. Det skrattades och kontakter knöts över ett par glas bubbel anno 1998.

En lång och trevlig båtfärd genom Stockholms skärgård senare kan jag tänka tillbaka på en mysig och trevlig dag.

 

En

Det slog mig

att på färjan till Gotland (avgång 04:50) var det en kille som sa till vad som verkade vara hans tjej:

-Alltså jag har inga problem med att gå upp så här tidigt.

-Jaha.

- Va skönt

- Grejen är att jag bara blir jävligt trött.

Jag som trodde i min enfaldhet att det var det som var det jobbiga att bli trött. Skönt. Jag har inga problem med att dricka 10 öl. Bara det att jag blir jävligt full.

Systra mi

var på besök på Bergsunds Strand 11. Ett mycket roligt och mysigt besök som bestod av öl- och vindrickande. En grym gorgonzola pastasås m champinjoner och fläskfilé. En av de bästa såser jag gjort måste jag säga å det ödmjukaste. Sedan bar det av till Mosebacke och efter det bar (studio?) 54 vid Medis. Ett konstigt ställe som påminde om det ökända Village vad gäller klientel. Som tur var hamnade jag inte i Tumba denna gång. Man är ju inte 18 längre sa syskonparet och gick hem vid 00:30.

Bettan är den äldsta tonåringen i Sverige och tvingade sin lillebror att göra frukost klockan 11:00 för att hon inte orkade gå upp. Men hur som helst ett trevligt dygn.

Flight of the concords

är bra. Riktigt bra. Så roligt att Bret och Jermaine får mig att skratta trots att jag för tillfället lider av semesterapati. De är så pass roliga att de får mig att vilja bli så där töntigt osjälvdistanserat rolig.

Får står på Fårö

mest hela tiden. När jag och Veronica åkte bilen ner mot stugan var det som att åka på någon form av fårsafari. Det jag inte tänkt på tidigare är att får ser bra dumma ut. Det är ju inte så ofta man ser får i Stockholm. Men de kollar på en med ett uttryck som att de aldrig sett en människa i hela sitt liv.

Dumma djur.

Stugan som vi hyrde var liten och behändlig. Cirka 3 kvm större än lägenheten. Det behövdes ingen inskolning på grund av storlek och rymd. Smidigt. Mindre smidigt var att vi hade förberett oss för en bäddsoffa som blir en dubbelsäng. Lurade. Vi fick en soffa med två bäddar. Vi bäddade på golvet och förvandlade Marpes, Fårö till Yasuragi. Sista dagen insåg vi, eller Veronica, att bädden kunde ställas i jämn höjd med soffan.

En toppen vecka med grillkväll på Lauters som höjdpunkt. Sjukt gott lamm. Där fick dem för att de stått och sett dumma ut. Whos the fool nu?

Väl hemma möts jag av två motgångar. Störd gubbe som vägrar flytta på sig på trottoaren trots mina försynta tillsägningar. Stulna glasögon och mp3. Så om du ser ett par svarta wayfarer och en i-pod så säg till att personen i fråga ska lämna tillbaka dem till sin rättmätiga ägare. Det skulle jag uppskatta.

Jag vill ha mer ångest.

Frånvaromeddelanden är lämnade på mailen och telefonen. Gotlandsguiden ligger i väskan och väntar. Vid den här tiden imorgon sitter jag och Veronica vid vår pittoreska stuga på Fårö. Förhoppningsvis skiner solen ikapp med våra bländvita leenden.

Först skall jag klara av ett pass på jobbet. Jag ska grilla ihop med nattvandrare i Visättra. Det ska jag nog klara av. Sedan klockan 20:30 ikväll åker jag hem, packar, toksover fram till 02:00 och styr bilen så där bestämt och säkert som bara jag kan göra. Till 45 plus paradiset Fårö.

De säger att om man är riktigt tyst efter klockan 23:00 på tisdagar kan den lyhörde fortfarande höra rösten av en man som säger: Jag vill ha mer ångest, ångest! Jag är inte säker på om detta stämmer.

Busstrejk

är irriterande. Samtidigt som vi har en bil på reperation på jobbet. Tre bilar att dela på ca 80 anställda och ingen busstrafik. Jag skulle vilja sympatisera med busschaufförerna.