Inlägg från oktober 2007
För att citera Kenta: Just idag är jag stark, just idag mår jag bra! Skönt att få en bra start på veckan. Inte sant? Måndag morgon och jag går längs vattentäckta trottoarer till buss 726 och slutstation Huddinge Sjukhus. Inte ens en urladdad i-pod kunde få mig att bli på dåligt humör. Inte ens en missad frukost.
Möte på eftermiddagen. Eller hela dagen. Situationen i Vårby Gård har eskalerat och biblioteket har fått stänga sina bruna grindar. 3 heltidsanställda bibliotikarier har kastat in handduken och sagt att nu får det vara nog. Krismöte. Tillsammans med mina kollegor gavs förslag till hur vi kan hjälpas åt att lösa problemet. Återstår att se hur väl det tas emot av invånarna i nämnda stadsdel. På väg hem läser jag City. En av alla gratistidningar som erbjuds. En notis om att biblioteket stängs igen och man ska ha ett möte tillsammans med fältassistenterna. Kul att nästan, nästan bli omnämnd i tidningen. Synd att det är fel titel och att jag personligen inte nämndes. Men! Icke att förakta.
All publicitet är bra publicitet.
Jag avslutade mötet med att se mig omkring och sakta, sakta lade jag fram orden. Jag lät orden näst intill leka sig över mina vintertorra läppar när jag nästan som om jag viskade sade: Om du inte kan nå berget, får berget nå dig. En efter en ställde sig mötesdeltagarna upp. Det gick som i slowmotion. Rektorn i Vårby Gård påbörjade det som skulle komma att bli en salva applåder. Sedan biträdande rektor och till slut enhetschefen över biblioteken.
När jag sedan vaknade till liv efter nämnda rektors tal om att vi tillsammans kan göra skillnad önskade jag att måndagen till slut skulle vara över.
Kategorier: Arbete
är tonårstjattret jag måste stå ut med när jag färdas kollektivt. Va fan skall unga tjejer, ja det är mest tjejer, sitta och prata med sina kompisar hela min resa. De kunde prata om något intressant kanske. Men de pratar om sådant som inte ens är värt att tjuvlyssna på. Jag lovar att 85% av dessa tonåringar även är på väg till den person som de måste prata med om vad det äör för rubriker i Metro.
Slå på någon form av skatt på mobilsamtal. För över tobaksskatten till mobilskatt.
Sug på den Borg!
Kategorier: Saker man hör
2006 kom Eskilstuna tvåa i tävlingen ”Årets citykärna”. Vann gjorde Halmstad. Detta har tydligen stigit makthavarna i den forna industristaden åt huvudet. Nu skall kampen om första platsen föras vidare! Vad gör Hans med kollegor då? Tar beslut att stadsparkens scen skall rivas. Första minnet från den scenen sträcker sig till 1985. Olof Palme. Jag var där med min far och syster. Trött och uttråkad på politikern gick jag och min syster och lekte i lekparken. Olof Palme vänder sig i graven. Förfärad över de ”nya socialdemokraterna”. Ett annat minne är Yvonnes spelning på ”Sucken” 1997 (?) en magisk kväll där de gjorde extranummer för första gången. Folköl i ryggan, vänner i parken. För fan Ekström.
Nu rivs det, scenen som är Tunas hjärta och själ.
Kategorier: Uncategorized
5:e september 1967- Högertrafikomläggningen. En av de kanske största svenska infrastrukturella omdaningarna vi känner till i modern tid.
1975- Det första kärnkraftverket i Sverige, Barsebäck, invigs.
18:e oktober 1981- Erik H. Svensson föds i Fors kyrkoförsamling, Eskilstuna.
Kategorier: Uncategorized
Tänka sig. Lagom till att jag närmar mig 30 med stormsteg har vännen min gått och tagit examen. Detta skulle firas tyckte familjen Rosvall. Det var stora trumman som slogs. En överraskningsfest till ära för Nille-Pille. Överraskningsmomentet gick sådär eftersom själva föremålet för firandet kom till festen innan vännerna. Så kan det gå. Men likt förbannat blev han överraskad och firad. Kvällens första misstag stod undertecknad för. Jag tyckte inte att Niklas endast skulle få fyra hurra rop. Jag drog i med fem kraftiga, varpå jag efteråt försökte skämta bort min kalkyleringsmiss.
Festen trummade igång och mitt alkoholintag med den. Det löpte parallellt, så att säga. Alla var där, ja alla som betyder nåt, det vill säga. Sedan bar det av till Södran. Stället med den svängigaste musiken. Vi dansade i ring och sträckte händerna i skyn. Kusin Daniel såg till så att champagnen flödade. Jag svarade med att köpa öl till mig och Veronica. En enkel socialarbetare kan inte köpa champagne. Pricken över det välkända i´t var att Pappa Rosvall var med ute och dansade som om han inte gjort annat. En kväll som inte går av för hackor.
Grattis igen och tack för en grym kväll Rosvall´s
Kategorier: Nöje · Vänner
Igår när jag satt på bussen tänkte jag att jag skulle läsa Kitty´s krönika i Stockholm City. Kitty är tjejen som helst av allt skulle vilja vara Cindy Lauper. Hon var även med i en säsong av Big brother. Nu arbetar hon som programvärd för Boobster på SVT. Litet om hennes bakgrund. Nu är det inte så att jag har kartlagt denna kvinnas karriär i offentlighetens ljus, detta är en bakgrund som är av betydelse för den fortsatta texten.
Kitty har nu blivit feminismens förkämpe. Hon går till en rättmätig attack mot en argsint man som anklagade henne för att skrämma hans barn genom hennes utseende. Då replikerar hon genom att säga att hon är glad att hennes utseende kan skrämma små barn för att detta är ett tecken på att okonforma människor fortfarande får ta plats. Så långt allt bra. Sedan attackerar hon Carolina Gynning för att hon genom att skriva saker som ”mitt breda arsle” påverkar i första hand unga flickor negativt. Det var en bra krönika, enkelt skriven och rakt på. Som en krönika ska vara.
Sedan när jag sitter i min ensamhet ackompanjerad av Anna Järvinen kommer jag på att Kitty varit med i Big Brother och säkerligen varit aspackad i rutan, tillsammans med Rosing. Gynning då? Hon har varit med i Big brother hon med. Lite dubbelmoral från Kitty kan tyckas. Sedan att Gynning som kritiseras i krönikan, skriver en egen krönika i samma tidning tycker jag är kronan på verket. Kul att man kan kritisera något man är en del av själv. Kitty var säkert bara med i Big brother för att kunna föra sina åsikter vidare.
Eller?
Kategorier: Saker man ser
Likt en lusekofta värmer Anna Järvinen´s musik upp höstkalla dagar. Fick upp mina bruna ögon för henne genom ett reportage i Dagens nyheter. Tydligen har det varit en hype kring henne och hennes solodebut som kom nu i början på oktober. Då jag är en sucker för artister som hypas av alla andra kände jag att denna artist måste jag lyssna på. Mycket riktigt. I likhet med Säkert! kan jag bara sälla mig till den skara som hyllar finlandssvenskan med den spröda rösten. Sparven från Finland.
Så nu sitter jag i lägenheten och njuter av hennes musik och tar en kopp kaffe och funderar kring hur natten i Flempan och Vårby gård kommer te sig. Kanske kommer jag höra ljudet av en sparv någonstans i skogarna kring Flempan?
Kategorier: Saker man hör